Att jag varit i en dålig "relation" ett tag, jo de hade jag ju förstått. Finns ju en anledning till att jag faktiskt hamnade på botten. Det enda positiva med de är att jag tillslut insåg att mina värderingar aldrig skulle bli matchade och att det faktiskt handlade om att min nivå var för hög för att bli mätt. Övergången till de nya har varit som dag och natt. Min första dag fick jag en blomma, som välkommen till gänget. Jag kände mig välkommen, sedd och hörd på ett sätt jag inte gjort på väldigt länge. Jag har verkligen hittat ett ställe som matchar med mina värderingar på hur man behandlar andra och mer...

 

Ändå. Ändå kan jag inte riktigt släppa att jag efter så många år inte ens var värd en blomma. Bara de visar ju hur fel dem varit för mig. Och där. Nu släpper jag de. Nu har jag det bättre och jag ska inte ens tänka bakåt mer. För jag gjorde som jag ville. Jag var värd något bättre, jag tog chansen och det känns så jäkla bra! Ångrar mig inte en sekund.

 

Som en vis kvinna säger till mig lite då och då. Allting händer av en anledning. Även om de varit skit, har jag personligen också gjort en utvecklingsresa som gör att jag står lite stadigare idag, än jag gjorde för låt säga två år sedan.